chyde.blogg.se

Välkomna.

 
 
Många nya besökare. Välkomna. 

Vem är jag?
Jag kallas för Chyde. Är 23 år, gammal själ i en ung kropp. Jag är en naturligt född ledare, revolutionär, rebel, krigare, poet och en av mitt slag. Kaxigt tänker du. Vilket ego, tänker en annan. Men jag är bara rak på sak. Visst, jag kan välja mina ord för att på bästa sätt nå dig. Smörja in sanningen i bekväma omskrivningar. Men eftersom vi alla fungerar olika så är det i praktiken omöjligt att anpassa ord och budskap för allihop, så låt oss skippa förspelet.
 
Om det är nånting jag lärt mig under åren är det att folk glömmer bort det man säger och gör. De kommer ihåg hur man fick dem känna... De minns känslan av det du sa eller gjorde. Så känn mig. Känn mina ord. Rakt i solarplexus. Exakt där. Rakt i hjärtat. Precis där. Och nu tänker du... det känns som han tänker mina tankar? It's because I'm in your mind... eller i min egen så pass mycket att jag vet hur du fungerar.
 
Jag tror på spöken. Andar. Själar. Jag tror på aliens, varelser från andra planeter. Jag tror på mig själv. Jag tror på dig. Jag tror på moder jord och människans natur och att ju mer grundade vi är, ju mer jordade vi är, desto mer faller sig resten på sin plats. Att känna in sina rötter. Känna sina instinkter. Likt ett rovdjur. Det primitiva. Behoven. Känn dina mänskliga begär... Känn din kropp. Känn din puls. Lyssna till din andning... Blunda... Andas in... Andas ut. Öppna ögonen... Du lever.
 
Jag tror på ett högre medvetande och att balansen mellan att vara så jordad som möjligt, samt uppnå så högt medvetande som möjligt är det som skapar balans, yin och yang. Det som gör att man hittar "lycka", då man är fri. Man är fri i vetskapen om att man är så i kontakt med sin natur och i sån kontakt med det högre. Det skapar en frihet. Det gör att dina andetag kommer ner djupt i lungorna och du slutar andas på ytan. Det gör att dina tankar får distans och du får perspektiv, eftersom du ständigt letar dig högre i din förståelse hos dig själv och andra... Du börjar förstå att du är under ständig utveckling och att du inte är dina tankar eller dina känslor. That's when shit gets real. Mer om det imorgon... Vem du är.

Jag stannar där... Vill skriva mer, men ska återgå till musiken, som jag också gör dagligen.

Det var om mig för idag.
Vem är du?
Berätta lite om dig. Klicka på kommentera...'
 
Eran enda, 
- Chyde

En dag i mitt liv

Vaknar upp av att mobilen vibrerar... sms, missade samtal, alarm, anteckningar... Ligger och drar mig i sängen och känner efter hur kroppen mår. Ömmande muskler, muskelfästen, leder... Träningsvärken är konstant sedan 4 år tillbaka. Sätter mig upp på sängkanten. Överkroppen känns tung.

Sitter där och förbereder mig mentalt för att resa mig. Fucking zombie. Reser mig och försöker hålla balansen när jag rätar på mig. Öppnar sovrumsdörren (sover alltid med dörren stängd eller på glänt... gammal vana). Ljuset utifrån tränger igenom lägenheten. Måste. Ta mig. Till. Badrummet.
 
Slår en drill med ena eller båda händerna mot väggen framför mig. Tvättar händerna. Passar på att tvätta ansiktet med ljummet vatten och tvål och avslutar med kallt vatten (också gammal vana...). Det mesta av vattnet fastnar i skägget... Kollar mig i spegeln. Läpparna är stora, ögonen är små. 

Går sedan direkt ut i köket och förbereder min morgondos utav vitaminer, mineraler och fettsyror.
 
 

Fyller min shaker med en dos XTEND. Med den sveper jag:

4 st Omega-3
1 st ALA
1 st CLA
1 st C-vitamin
2 st Multivitamin
3 st HMB
1 st Tribulus
 
 
 
Borstar sedan tänderna. Tar på mig kläder, tar på mig skor, tar på mig mina hörlurar, tar på mig en extra skvätt parfym. Kollar en sista gång i spegeln att armarna ser stora ut (hehehe), släcker ned hela lägenheten, tar med mig gårdagens sopor ut, låser och rör mig mot gymmet.

Påväg till gymmet lyssnar jag alltid på musik. Det är min lilla stund för mig själv. Förbereder inför dagens träningspass. Svarar på sms, kollar meddelanden på Facebook, eller rent av bara sitter och tittar ut genom fönstret och njuter av livet. Diggar med huvudet i takt med musiken och ler.
 
 

Promenerar från tunnelbanan till gymmet och börjar tagga till. Kroppen är varm, huvudet börjar vakna och hjärtat är redan redo för strid. Det har det varit hela livet. Kommer ned till gymmet, kramar och hälsar på alla, går in i kontoret och hänger av mig mina ytterkläder. Drar av mig lurarna.

Tar någon av mina shakers fyller på en dos Pump HD och sveper den direkt. Den ska ut i blodet och det tar ungefär 15-20 min innan den börjar verka. Sköljer ur shakern, går in i kontoret igen, byter om till mina träningskläder. Väljer en outfit som ska passa för dagens träning.

Drar på mig en eller två skvätt parfym, kollar mig i spegeln, fyller min shaker med en dos XTEND igen, och går ut och fyller på vatten. Tar med mig mina dragremmar, handledsskydd, kalk, beroende på vad jag ska träna tillsammans med min shaker och sätter mig i soffan och gör mig redo.

Från 15:00 till 17:00 kommer total demolition ske utav den muskelgrupp jag tänker attackera. Idag stod ben på schemat och då följde det här monstret med på ett pass tillsammans med mig:

 
När vi var färdiga kunde vi båda knappt gå och han medgav att det var det bästa benpasset någonsin. Direkt efter träningen fyller jag min shaker med en dos SUPER-7 och en skopa kreatin samt äter en proteinbar, två tillsammans med det. Sedan börjar jag mitt arbetspass - och jag är redan på jobbet.

Jobbar fram tills 18:30 och då äter jag mitt första mål för dagen. Brukar oftast vara ett mål med mycket protein, kolhydrater och fetter. Till det dricker jag vatten eller cola zero. 19:00 kliver jag på mitt arbetspass igen och jobbar fram till 21:00. Sedan åker jag hem, och påväg hem stannar jag förbi affären.

Handlar med mig 400-500gr kött/fisk/fågel, cola zero, mjölk, kvarg och det som eventuellt behövs för kvällen. Kommer hem, steker upp maten medans jag ringer upp dom människorna som står mig närmst och kollar av läget. Äter maten i lugn och ro, diskar av och hoppar sedan in i en dusch.
 


 

Kommer ut, smörjer in mig och gör mig fräsch. Drar på mig mitt 5-stegs moment när det gäller att lukta gott: Deodorant roll on, Axe Spray, Deodorant Hugo Boss, Deodorant perspirant och avslutningsvis lite parfym. Slänger mig på sängen och öppnar upp datorn. Häller upp ett iskallt glas cola zero.

Sätter igång och jobbar med träningscheman/kostscheman för dem jag hjälper med Personlig Träning. Efter några timmars jobbande och surfande på datorn säger jag farväl för dagen. Dricker mitt kvällsprotein, borstar tänderna, lägger mig, sätter på någon lugn spellista på mobilen... och somnar.
 

Så ser en dag i mitt liv ut. Hur ser en dag i ditt liv ut?
 
 
Eran enda,
- Chyde

En kärleksresa

 

Musiken har alltid legat mig nära om hjärtat.


Jag började skriva texter på engelska innan jag ens förstod innebörden av alla ord jag satte ihop... ibland blev det även på svenska - särskilt när det var mer personliga texter. Sedan även på spanska, då min dåvarande flickvän var spansktalande, vilket gjorde språket till så mycket mer än vad det var.

Hur mycket jag än en gång i tiden vilja göra musik som kvinnor skulle röra sina kroppar till, kändes det aldrig rätt. Tunga beats - för all del. Djup basgång - för all del. Men hela konceptet att göra klubbmusik lyckades jag aldrig göra med hela mitt hjärta - vilket gjorde att jag lämnade det helhjärtat.

Det är min filosofi i livet - att göra saker och ting helhjärtat eller inte alls. Det finns inget mellanting. Disken må vara långtråkig att ta hand om en fredagkväll, men klä av dig, dra på musik, sjung med utan att bry dig om hur falskt det låter - och helt plötsligt blir diskandet en del av det som gör livet så vackert.

Jag är likadan när det gäller relationer i mitt liv. Om jag tar in dig i mitt liv, är du en del av det och då helhjärtat. Då delar vi lika. Då bryr jag mig om dig och jag mitt hjärta slår alltid ett slag för dig och det gör det ända in i döden. Då ser jag dig som en del av familjen och familjen sviker inte varandra.

Jag kommer kriga för att ha dig kvar i mitt liv för att jag värderar dig högt. Men om du slutar värdera mig och jag inte längre är en prioritet i ditt liv, vare sig fysiskt (att vi ses, umgås, delar närhet) eller emotionellt (du hör inte av dig, tänker inte på mig, visar inte att du bryr dig), går det åt andra hållet.

När det går åt andra hållet tvekar jag inte för en sekund att klippa bandet helt och då gör jag det helhjärtat. En negativ egenskap enligt vissa, en positiv enligt andra. Enligt mig - bara så jag är. Gillar du det, varsågod och sätt dig vid bordet, vi delar allt lika, min vän. Om inte, fuck yourself.

Det finns alltid NÅGON som inte kommer tycka om det jag säger och gör, förstå mig eller respektera mig. Men det är inte sådana människor jag tänker ha i mitt liv iallafall. Det är inte att vara egoistisk - det är att vara rättvis mot sig själv och sitt hjärta. Det är att ta hand om sig själv.

Om inte jag tar hand om mig själv, hur ska jag kunna ta hand om någon annan? Jag vill gärna dela mina händer med så många som möjligt och om jag inte först centrerar mig själv - har jag ingen utgångspunkt. Ingenstans att hämta kraften att dra upp mina medmänniskor med.

Så musiken blev ett sätt för mig att ta hand om mig själv... en form utav terapi. Med ord kan jag beskriva vad jag känner... och här är några av låtarna där jag tagit vara på det:
 
 


Eran enda,
- Chyde

Vem är jag?

Jag har alltid varit så... Det är sån jag är. När jag väl gör något - vill jag bli bäst på det. Jag vill bli den bästa utav alla och hur många som än försöker slåss om min plats, faller lika fort som de försöker ta sig upp. Jag minns det så starkt... Som alla gånger barnen var ute och lekte och jag satt inne på golvet.
 
Det vita pappret och blyertspennan skulle göra verklighet utav mina fantasier... svart på vitt. Graffiti täckte stockholmsgatorna och jag ville vara en del av det. Inspirerad av storebrorsan, var jag knappt 5 år gammal och ville bli bäst på gatukonst. I början ritade jag med en kompis... men även han gick ut och lekte tillslut.



 

 
 
Jag minns det så starkt...

Hur min storebrorsas dåvarande flickvän kom hem med ett VHS-band som hon spelade upp från sin dansskola. När det var dags för breakdance, satt jag likt ett barn på julafton, fastklistrad vid TV:n. Hon fick aldrig tillbaka det bandet... jag studerade det likt en parasit i ett mikroskop.

Jag skulle bli bäst på breakdance.

På mellanstadie-discona var jag huvudattraktionen. Det började med att någon i gänget kom på att man kunde breakdansa och då var grupptrycket igång. De bildades en ring och jag blev inknuffad. Med ödmjukhet tog jag för mig och gick loss med steg efter steg... move efter move. Jag blev bäst i skolan och stannade kvar efter skolan för att lära ut alla dem som ville lära sig.

Jag minns det så starkt...

Som den gången jag första gången hörde Hip-Hop... Det var låten som förändrade mitt liv:


 

Jag glömmer aldrig hur mitt huvud följde med med musiken och rytmen slog i takt med mitt hjärta. I en vacker symbios flöt melodierna samman och tog sig genom mina trumhinnor och ut i mina blodådror. Det var i samma stund jag blundade... och bestämde mig:

Jag skulle bli bäst på att rappa.





 
 
 
 
Jag sökte in till sveriges enda rap-linje på Fryshuset och gick mina 3 år under gymnasiet och studerade samt utövade min musik 10 timmar i veckan och givetvis, många timmar utöver det på min fritid också. Jag lärde mig att läsa musik, bli bättre bakom spakarna och bli en bättre live-artist performer.
 
 
En sommar för några år sedan sommarjobbade jag som telefonförsäljare några kvällar i veckan, för att tjäna in extra pengar medans jag studerade. Det tog inte lång tid innan jag bestämde mig för att bli bäst på det också. När dem andra sprang på toa, sålde jag, när dem andra gick på rast satt jag kvar...

...när pris delades ut, vann jag dem. Inom några veckor slog jag rekordet med att sälja mest under 4 timmar och fick ett diplom uppsatt i en guldramad tavla på väggen. Blev bra vänner med coacherna och såg till att personligen få cola zero, proteinbars, mat etc när jag hade fullt upp med att tjäna pengar.

 
I slutet på år 2009 skaffade jag mitt första gymkort i samband med att jag fyllt 16 år. Under 3 års tid körde jag hårt 4-5 gånger i veckan med en split på hälften kondition, hälften styrketräning. Jag satsade på löpningen och började tävla i Hässelbyloppet och Stockholm Halvmarathon.

Jag förbättrade mina tider för varje lopp och att springa gjorde mig lycklig. Det gjorde mig fri.

Efter gymnasiet sökte jag in till Idrottslinjen på Bosön Idrottsfolkhögskola för att studera Anatomi, Fysiologi, Näringslära och Träningslära. Där skaffade jag mig erfarenheter för livet och träffade jag människor jag har kvar i mitt liv än idag, och som jag aldrig glömmer. Bland annat det här monstret:
 
 
Efter Stockholm Halvmarathon 2012 bestämde jag mig för att gå upp i vikt, bygga mer muskelmassa och bli större. Jag ändrade om mitt träningsschema och det blev mycket fokus på styrketräningen. Även kosten lades om och jag började träna 6-7 dagar i veckan, ibland 2 gånger om dagen.

Jag gick från 65kg (okt 2012) till 82kg (okt 2013). Jag har bestämt mig för att bli bäst på att lyfta vikter nu... för det lyfter mig. Det gör mig lycklig. Jag säger inte att jag är bättre än alla andra, verkligen inte, för vi är alla olika även om vi är samma... Samma mänskligt kött och blod, hjärta och själ.
 
 
 
Jag antar bara att det ligger i min natur... att bli bäst på vad jag nu försätter mig. Så kommer jag fortsätta... tills jag dör. Nu vill jag bli bäst på att hjälpa andra med min kunskap och mina erfarenheter. Därav jobbar jag på ett gym och som personlig tränare där jag får chansen att förändra liv.

Jag tror på det och min tro är starkare än någon annans misstro. Så fortsätt säga att det jag gör är fel... fortsätt säga att det räcker... fortsätt vara en av anledningarna till att jag inte stannar för något. Jag hoppas att jag med min historia inspirerar dig, till att bli bäst på det du än försätter dig.

Allt handlar om kärlek. Ge den i vad du än nu vill bli bäst på, det hand i hand med tron på dig själv - och du har redan vunnit. Du är redan bäst. Du är en fucking vinnare och låt ingenting stoppa dig från att göra dina drömmar till din vardag. Världen är därute... go get it.

Tack.

Eran enda,
- Chyde

Det här är jag - Vem är du?

 
 
Du kunde hitta mig i lekparken bland barnen. Jag var den i batman-tröja som vaktade parken. Den som avgjorde när du fick åka i rutschkanan och inte - det skulle vara rättvist för alla. Oavsett. Den som inte vilja följa med ut på utflykt - för att jag inte ville "trampa myrorna på ryggen". Den som redan då, inte ville trampa på någon som var under mig eller mindre än mig i någon som helst bemärkelse.
 
 
 
Den som vann låg och- mellanstadiets Melodifestivaler med egenskriven rap och breakdance. Den som stannade kvar flera timmar efter skolan - för att lära andra att sätta ord på sina känslor, eller att kunna snurra på huvudet. Den som redan då ville leda dom i min omgivning då jag kände ett ansvar för dem.
 
 
Den som hängde med de "populära" i högstadiet, samtidigt som jag hängde med de utstötta. Den som med en fot i varje grupp, valde att tillslut ta med mig de utstötta in i den populära gruppen tills dess att alla började umgås. Vi var därefter varken eller. Vi var bara vi... och alla var vi lika. 
 
 
Den som på vägen - skaffade mig många beundrare vars en av dem kom att bli min bästa vän många år framåt. En vän jag delade nyårsafton med, utan att festa. En vän jag gjorde musik med - som förstod den på samma sätt som jag älskade den. En vän för livet - som jag tar med mig in i döden.
 
 
Jag är den som tog med sig musiken till gymnasiet - där jag utövade den på skoltid under 3 års tid. Den som tog med sig musiken hem, där jag hjälpte mina bröder som inte hade någonstans att få sin musik gjord, att få spela in i min hemmastudio. Familj är familj, blod är blod och bröder hjälper varann.
 
Den som hoppade utför klippan för kärlekens skull på nytt, efter att ha fått sitt hjärta krossat. Den som föll och slog sig, då ingen tog emot mig... Den som reste sig igen och hittade den mentala styrkan i den fysiska. Gymmet blev mitt andra hem - och kom även att bli mitt levebröd.
 
 
 
Den som utbildade sig inom Anatomi, Fysiologi, Näringslära & Träningslära och som senare kom att bli personlig tränare. Den som representerar sin egen vision utav träning och vad den innebär. Liv och död. Mellan liv och död hjälper jag människor att stärka sitt fysiska och ser med stolthet på medans de växer som individer. Att växa som individer - tillsammans med andra, är det vackraste gåvan vi får utav livet.
 
 
Så här är jag... Jag växer. Fortsätter vara den. Den som aldrig kommer sluta för att du inte tycker om det. Den som aldrig kommer låta dig hindra mig från att fortsätta växa. Den som alltid kommer ge alla en chans men som aldrig kommer låta människor som inte är värda att vara i mitt liv, få vara det.
 
Det här är jag - för att göra 20-årig lång historia kort.
 
Vem är du?
 
Eran enda,
- Chyde