chyde.blogg.se

Välkomna.

 
 
Många nya besökare. Välkomna. 

Vem är jag?
Jag kallas för Chyde. Är 23 år, gammal själ i en ung kropp. Jag är en naturligt född ledare, revolutionär, rebel, krigare, poet och en av mitt slag. Kaxigt tänker du. Vilket ego, tänker en annan. Men jag är bara rak på sak. Visst, jag kan välja mina ord för att på bästa sätt nå dig. Smörja in sanningen i bekväma omskrivningar. Men eftersom vi alla fungerar olika så är det i praktiken omöjligt att anpassa ord och budskap för allihop, så låt oss skippa förspelet.
 
Om det är nånting jag lärt mig under åren är det att folk glömmer bort det man säger och gör. De kommer ihåg hur man fick dem känna... De minns känslan av det du sa eller gjorde. Så känn mig. Känn mina ord. Rakt i solarplexus. Exakt där. Rakt i hjärtat. Precis där. Och nu tänker du... det känns som han tänker mina tankar? It's because I'm in your mind... eller i min egen så pass mycket att jag vet hur du fungerar.
 
Jag tror på spöken. Andar. Själar. Jag tror på aliens, varelser från andra planeter. Jag tror på mig själv. Jag tror på dig. Jag tror på moder jord och människans natur och att ju mer grundade vi är, ju mer jordade vi är, desto mer faller sig resten på sin plats. Att känna in sina rötter. Känna sina instinkter. Likt ett rovdjur. Det primitiva. Behoven. Känn dina mänskliga begär... Känn din kropp. Känn din puls. Lyssna till din andning... Blunda... Andas in... Andas ut. Öppna ögonen... Du lever.
 
Jag tror på ett högre medvetande och att balansen mellan att vara så jordad som möjligt, samt uppnå så högt medvetande som möjligt är det som skapar balans, yin och yang. Det som gör att man hittar "lycka", då man är fri. Man är fri i vetskapen om att man är så i kontakt med sin natur och i sån kontakt med det högre. Det skapar en frihet. Det gör att dina andetag kommer ner djupt i lungorna och du slutar andas på ytan. Det gör att dina tankar får distans och du får perspektiv, eftersom du ständigt letar dig högre i din förståelse hos dig själv och andra... Du börjar förstå att du är under ständig utveckling och att du inte är dina tankar eller dina känslor. That's when shit gets real. Mer om det imorgon... Vem du är.

Jag stannar där... Vill skriva mer, men ska återgå till musiken, som jag också gör dagligen.

Det var om mig för idag.
Vem är du?
Berätta lite om dig. Klicka på kommentera...'
 
Eran enda, 
- Chyde

It's all in a state of mind...

 
 
Hur jag än vrider och vänder lyckas jag inte få rutin på bloggandet. Kanske är det för att jag tagit tag i musiken igen, börjat skriva av mig där. Kanske är det för att jag kommunicerar med många människor dagligen så att jag tillslut inte har nåt mer att ge. Kanske vill jag inte berätta vad jag tänker längre...
 
Står mellan att vilja behålla allt för mig själv och aldrig blotta mig nå mer samt en vilja att visa hela världen mer av mig. Jag lutar mig alltsom oftast åt det sistnämnda. Men ibland sena nätter kommer den där känslan krypande. Den där känslan av man inte vill veta av någonting. Tomheten. 
 
 

Jag älskar att leva. Så det blir den där paradoxala känslan igen. Kanske är det bara vad jag lever för som ändrats. Jag vet inte. Men vad jag däremot vet är att jag slutat bry mig. Juli 2016 förändrades allt. Det som jag hade byggt upp som min verklighet försvann över några veckor. Upp till den punkten i mitt liv hade jag alltid känt att allting var av en mening. Allt var en del av min resa. Jag förstod syftet med mina erfarenheter. Jag förstod att det var en del av mitt liv. Men efter den 23e juli kände jag för första gången plötsligt att jag inte längre visste vad min verklighet var. Och att det som jag trodde var min verklighet endast var en illusion. Livets matta svepte under mig, jag ramlade och där förändrades allt. 

Har alltid överlevt... Har alltid klarat mig. Det är därför jag alltid säger så. Men det jag kämpade för, det livet jag ville ha och hade byggt upp, fanns plötsligt inte där längre. What the fuck was I fighting for? Så efter det har jag bestämt mig, jag tänker fortsätta slåss för mig själv. Jag tänker göra exakt det jag känner för. Det var inte direkt så att jag inte redan gjorde det innan juli 2016 men vissa saker som jag tvekat över tänker jag inte tveka över längre. Det är därför jag börjat tatuera mig. Det är därför jag börjat prova saker jag inte provat förut. För vi lever bara nu. Det här är bara en period. En dag lämnar min själ den här kroppen och går vidare. Tills dess kommer jag ta risker. Jag kommer leva on the edge. Jag kommer sträva efter mina mål och drömmar, även om de är större än majoriteten av medelsvenssons. Jag kommer fortsätta vara extrem. Jag kommer fortsätta vara mer av mig. Jag har bara börjat...

Watch me.
Mörka tider matar mitt ljus.
 
 
Random bild från när jag skriver musik.
För att se min senaste musikvideo klicka
HÄR!
HÄR!
HÄR!
HÄR!