chyde.blogg.se

Ett möte jag aldrig glömmer.

Majoriteten utav människor föds och dör, men få lever därimellan. De flesta är åskådare, men sedan finns det dem som skriver historia. Ingen vill dö bortglömd, men få vågar leva rebelliskt för att sedan dö som en legend. Som någon som lever vidare efter sin död.
 
Det finns dem... som givit föda till det lejon i mig som aldrig trivts i fårakläder. Uppmuntrat den hunger jag har i mig, till att äta min väg fram i livet och skapa mig min egen framgång, eftersom att varken grannen, vännen eller mamma och pappa kommer göra det åt mig.
 
Jag föddes... Kommer att dö... och jag tänker leva.

För ganska exakt ett år sedan blev träningen ännu viktigare för mig. Det var inte längre bara för passionens skull, utan ett fysiskt utlopp för min inre konflikter som fick stridas med vikterna på gymmet. Jag ville ta med mig en viktskiva upp till biblioteket när jag hörde att hon satt och kysste en snubbe där.

Men jag lät mig inte. Jag har för mycket självrespekt för det. Jag lärde mig vem som var den riktiga vinnaren, inte bara då jag precis hade slagit personbästa i bänkpress, utan även vinnaren ur det destruktiva kärleksförhållandet jag då tog mig ur. Jag lyfte hantlarna och för varje repetition ville en tår ut.

Jag tränade färdigt mitt pass, jobbade färdigt på gymmet, gick hem och grät.

Det var då jag hittade en Youtube-kanal som förändrade mitt liv. Det var då jag hittade mannen, vid namn Greg Plitt, som direkt tilltalade mig med sin passion för träning, sitt sätt att leva ut sin vision och sin fuck-you attityd till alla andra som hellre vill ge upp på sig själva innan dem ens försöker.

Han bekräftade mina tankar om att misslyckande är en del av att lyckas och att ju mer man försöker, desto mer man misslyckas, desto mer når man sin framgång, den lycka man själv skapar i livet. Träningen är så mycket mer än vad det gör med kroppen. Det är en metafor för livet.
 
Metaforen om att bygga upp sig själv och sitt liv, möta sina rädslor, lära sig handskas med dem och göra sina svagheter till styrkor. Om att inte låta någonting stoppa en, och särskilt inte dem som står bakom dig och skrattar, pekar fingrar och pratar om dig. Låt dem vara där... bakom dig.

Fucking losers.

När jag fick veta att Greg Plitt skulle hålla en föreläsning på Fitnessfestivalen, var det ingen tvekan om att jag skulle vara där. Gratis produkter, B-kändisar och många människor med samma brinnande intresse för all del... Men det viktigaste för mig var att få skaka hans hand, då jag hyser respekt för dem som hjälpt mig på min resa i livet. Det är ovärderligt och jag visste att ingenting jag säger spelar någon roll. För människor minns inte vad du säger eller vad du gör, dem minns hur du får dem att känna. Så jag fokuserade bara på att förmedla vad jag kände och det kändes som att jag lyckades med det.
 
Tack Greg, för allt.
 

Eran enda,
- Chyde

 


Cattie Göransson

Åh, vad fint ögonblick! :D

2014-05-18 / 21:45:58
BLOGG: http://caetty.blogg.se

Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback